Bokbord i kyrkan 2 – hur man garanterat misslyckas.

I min förra post gav jag skäl för varför det är vettigt att ha bokbord i kyrkan – det ger möjlighet för spontana möten med goda böcker. Dagens post handlar om hur man inte ska göra. Om du känner igen ditt bokbord i detta. Gör om, och gör rätt!

Men om du verkligen vill misslyckas – gör då såhär!

1. Se till att dina böcker är gamla. Böcker som är skrivna för länge sedan kan ändå kännas aktuella och fräscha (Boenhoeffer och Giertz i nyutgåva säljer ofta bra och har relevans ännu idag, liksom många av kyrkofäderna...), så se till att du inte har några sådana titlar till hands. Skylta gärna tydligt med omslag som var supertuffa för 15-25 år sedan, men som idag skriker ”ute!”. Eller ännu hellre, visa inte omslagen utan låt böckerna vända ryggen mot omvärlden. För bästa effekt, lägg först böckerna på lager i ett soligt fönster under ett år eller två. Det blir fint. Komplettera med fuktskadade ryggar, och gärna hundöron. Det är kristligt att sälja skadade böcker.

2. När du köpt in (eller ännu hellre, övertagit från någon företrädare) böcker och prismärkt dem, sänk aldrig dina priser, hur länge de än står på hyllan. Höga priser är en garant för att böckerna är bra, eller hur? Du är väl ingen sellout? Och på tal om priset, ojämnt är bäst. Varför sälja för 300 när 304 går lika bra. Sikta på primtal. Eller låt slutsiffran alltid vara 4, eller möjligen 7. Aldrig 0, eller 5. I dagens kortbaserade samhälle bör folk lära sig att alltid ha med sig kontanter i alla möjliga valörer. Det blir bäst så.

3. Se till att du blandar dina böcker med foldrar, tidningar, annonsblad, förra årets lägerinfo och annat, så att de som söker böcker lär sig hur viktigt det är att vara hängiven i sitt letande. Dolda skatter är de bästa. Därför bör de flesta böcker i hyllan dränkas av andra papper. Plottrighet är en dygd.

4. Låt alla som vill (och några till) vara med och bestämma om vilka titlar som ska med – inte bara komma med förslag. Helst ska kyrkoråd (eller ännu bättre kyrkofullmäktige) eller styrelse besluta om vilka titlar som ska säljas. Det är också bra om hela det beslutande organet – alla tillsammans -  har ansvar för bokbordets dagliga skötsel. Även om inget blir gjort så riskerar ingen att bli överlastad med jobb. Allas ansvar blir ingens.

Om ovanstående råd följs kan jag nästan garantera att ert bokbord blir en totalflopp. Om det inte är önskemålet så rekommenderar jag att du läser kommande inlägg i serien också.