Vad skall man tro på?

Funderade en smula över C.S. Lewis, Bo Giertz och Elisabeth Sandlund. För de av er som inte känner till dem så kan sägas att Lewis skrev Narniaböckerna (och en hel del annat), Giertz var biskop i Göteborg dryga tjugo år och utsågs till 1900-talets viktigste personlighet av Kyrkans Tidnings läsare medan Elisabeth Sandlund bland annat varit redaktör på nyss nämnda tidning. Nu jobbar hon på Dagen.

Vad har de gemensamt, förutom sin tro?

Jo, alla tre var övertygade ateister innan de kom till tro. Och - ingen av de tre kom till tro på Jesus som Kristus i den urvattnade tappning som är så vanlig i vår kyrka. De blev Kristustroende, och det förde med sig förändringar.


För den som haft en övertygelse som varit hållbar är inget byte intressant annat än det som leder till ännu stadigare mark. Därför tror jag inte att det sker annat än undantagsvis att en människa går från en tro på Guds icke-existens till en Gudstro och kristentro som gör Jesus till en morallärare eller enbart förebild som människa. Det måste mera till än så. Det måste till Guds enfödde son, Jesus Kristus. Som ställer krav. Som är besvärlig. Som säger "Jag är med er alla dagar till tidens slut", och som menar det.