Ord och inga visor - relationssammanbrott på G?

Those in same sex marriages, and those who support the legitimacy of such marriage, shall not be invited to work in the ELCT. We further reject their influence in any form, as well as their money and their support.

Så skriver ELCT, Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka i ett pressmeddelande. Läs det en gång till. Det är ingen liten kyrka som morrar. Över fem miljoner medlemmar som nu tar avstånd, och det skarpt, mot "den nya äktenskapssynen".


Jag skrev om detta i mars med följande ord

 Det är ett friskhetstecken att kyrkan i tredje världen törs höja sin egen röst och driva sin egen linje. Om vi vill fortsätta skicka missionärer till Tanzania så är det inget problem. Halva biskopskollegiet kan komma i fråga. De andra, "progressiva", får stanna hemma och odla sin provinsialism som de önskat.

De orden står kvar, men med fördjupad innebörd. Idag kom liknande uttalanden från Mekane Yesuskyrkans vicepresident. Från kyrkokansliet lär det tyvärr viftas bort. Men konsekvenser blir det.

På EFS årskonferens - 1

Sitter precis på EFS årskonferens och snyltar på en kompis 3G-nät. Kul att vara här i Kalmar! Ännu inget spännande bortsett från regn, regn, regn.

Spännande forskning om trohet och överlåtelse

Min vanliga morgonrutin innebär att läsa SvD, DN, DI, Times of London och NY Times på nätet + lokaltidningen på papper. Idag stötte jag på en spännande artikel i NYT om äktenskap, lojalitet och forskning om hur det hänger ihop.

Läs själv här!

Om fåfängans marknad för män

Som ledare för ungdomar ställs man inte sällan inför utmaningen att hantera bristande självkänsla, självskadebeteenden av olika slag och/eller en sned kroppsuppfattning. Att föra samtal i grupp om vilka ideal som påverkar oss är viktigt, liksom att peka på det absurda med photoshoppade (kvinnliga) modeller som ser ut som om de svälter och har lagts i sträckbänk. Nu på morgonen stötte jag för första gången på en artikel om vad som krävs av manliga (muskel)modeller. Lite offtopic i förhållande till resten av bloggen kanske, men jag fann den vara intressant och då torde fler tycka det också.

Times intervjuar Daniel Martin, manlig modellveteran (33 år gammal) som berättar om hur han förbereder sig för ett jobb:

Two days before a photoshoot, he says, he begins to dehydrate by restricting the intake of water and other fluids to a minimum. After almost a week of carbohydrate avoidance, he also begins to “carbo-load” by eating pasta and sweet potatoes for 48 hours. “That forces the muscles to fill up with glycogen so they look bigger,” he says. “Being dehydrated makes your skin shrink and become taut so that it sticks to the muscles and gives a dry, vascular appearance, making your veins stick out, which is what the magazines want.”

Many male models drink alcohol — brandy and gin are favourites — to speed dehydration. “I open a bottle of red wine the night before, and on the morning of a photoshoot I have another glass of wine and some wine gums,” Martin says. “The sugar in the sweets and the alcohol draw more water from the skin, leaving you looking as lean as possible.”

Among models and many others in the industry, Martin says, there is an unspoken acknowledgement that the pre-shoot regimen is standard. “There is definitely a sense that magazines expect you to turn up dehydrated and dizzy,” he says. “I’ve been on castings for fitness magazines where there are six or seven models who are so groggy and out of it that they need to grab a chair to sit down and literally can’t speak.”

Rätt vrickat, men jag är tacksam att ha utökat min kunskap på detta området. Tyvärr finns det ju många unga grabbar som ser dessa bilder och inte tänker efter ordentligt. Pannlobernas analysförmåga där hjärnan bedömer sådant som risk och konsekvens blir ju "fullvuxen" först i 25-årsåldern... Läs här.

Uppföljning - ingen protestant i USAs högsta domstol

New York Times skriver att det blir en judinna, Elena Kagan, som nomineras till den lediga platsen i USAs högsta domstol. Då blir det som misstänkt och som jag tidigare skrivit om - att inga protestanter kommer att sitta i domstolen. Nu blir det sex katoliker och tre judar. Skarpa jurister, säkerligen. Men en intressant utveckling, onekligen!

Nu ryker församlingshemmen?

Vad gör man när man har en för stor kyrka? River den? Svårt att få till om den inte är strukturellt skadad - i vart fall om den är svenskkyrklig. Bygger om den? Jo, det går ju. Det senaste är att flytta in så mycket som möjligt av församlingshemsverksamheten i kyrkbyggnaden. Då kan församlingshemmet säljas. GP vet mer. Vessige i Halland avser nämligen att göra just detta.

 I stället för att sälja kyrkor i församlingen, är målet att använda kyrkorummet till all verksamhet som kyrkan bedriver. Detta rör barngrupper, såväl som administrativt arbete och studiecirklar.

...

– Vi vet inte någon som har gått så pass långt som vi. Vi vill även skapa kontorsrum i kyrkan, säger hon.

Tanken är förstås spännande, men det väcker en del frågor. Om kök och toaletter. Om handikappanpassning. Om hur man gör de stora festdagarna, typ konfirmation, första advent eller julnattens midnattsmässa. Framförallt undrar jag hur man ämnar göra för att en lokal som troligen är ganska illa anpassad till nutida gudstjänstfirande och till nutida gruppbaserad verksamhet ska kunna fungera med nutida verksamhetsformer. En annan nyckelfråga blir om/hur man kan dela in kyrkan i olika sektorer så att frivilliga ledare kan finnas där utan att anställda måste vara på plats. Det berör exempelvis hur man skyddar de dyraste skatterna om sådana finns (pastoratet har ingen hemsida!)

Jag önskar Vessige lycka till, men är nyfiken att höra mer om vad som händer - och hur de gör. I vilket fall är det ett viktigt projekt för framtiden. Pengarna sätts på undantag - och då gäller det att hänga på.

Kyrkorna i syd utmanar oss!

Såhär en söndag kan det finnas tid att göra alla de saker som ännu ogjorts. Som exempelvis att efter eller före gudstjänsten läsa Dagens fina, några veckor gamla artikelserie om kyrkorna i Syd och om hur de utmanar oss. Gör det!
Del 1
Del 2
Del 3
Och glöm för allt i världen inte att beställa Björn Fjärstedts bok i samma ämne! Den är synnerligen läsvärd och ett snudd på måste för alla församlingsledare som är läskunniga. Om den skriver jag mer någon annan gång.

USAs högsta domstol utan protestantiska kristna

CNN rapporterar om att USAs högsta domstol inom kort kan vara helt utan protestanter. För bara några årtionden sedan hade blotta tanken på en sådan utveckling varit skrattretande. Det kanske inte har så mycket med oss i Sverige att göra, men ett par trådar kommer fram som viktiga och väsentliga även för oss.

Dels handlar det om de nordamerikanska mainlinesamfunden (vi kanske skulle säga "folkkyrkliga", men det är en term som egentligen blir helt meningslös utan för det germanska språkområdet), de traditionella och numera rätt meningslöst liberala, som minskat rejält i inflytande, självbild och storlek under mer än 50 års tid. Sammanslagningar som ELCA eller Presbyterian Church (USA) har inte förmått hindra detta. På så vis har en förskjutning skett där USAs befolkning allt mer lämnat de protestantiska (inte sällan förtvinade) rötter som landet byggt på.

Dels, vilket är av intresse för oss, så har de evangelikala och eller karismatiska samfunden, genom sitt betonande av hjärta framför hjärna, inte direkt bidragit till en hög status för juridiken, som ju är en dissikerande vetenskap, med i vart fall en längtan efter att vara objektiv och skarpsynt. Så vilka är det då som tagit över?

Katolikerna. Och judarna, men de har ofta läst på katolska skolor - de var portade av de protestantiska lärosätena. Som den gode professor Bexell brukar säga, "Den romersk-katolska kyrkan är i första hand ett rättssubjekt", med egen lagstiftning och en juridisk tradition som är dubbelt så lång som den svenska. Där har sinnenas skärpa betonats. Minoriteten har fått stort inflytande.

Av detta kan vi lära oss dels den vanliga läxan av att titta på USA-mainline-protestantism. It is broken, it won´t work. Samma läxa kan vi förvisso lära oss av att blick på stora delar av svenskkyrkligheten! Den andra läxan är intressantare:

Vässade sinnen, Herre oss giv,
som förmår skära
märg, ben med kniv
Frilägga sanningen
den du oss ger
men som i Sverige
ofta tryckts ned.

Tag mig då Herre, i detta land
låt mig få lära
tankar ibland
som kan förändra
ont bryta ned
så att din himmel
fylls utav fler.

(Jesus för världen, av Lina Sandell-Berg)

New age - verkligheten = 0-1

Östersundspostens Jens Ganman har varit på föredrag med Kay Pollak. Publiken är nöjd på förhand. Men journalisten och krönikören Ganman är, för att uttrycka det försiktigt, an något annorlunda uppfattning.

Två flaggor hänger ner från taket. 

En med en glad gubbe på, en med en ledsen. 

Redan där är det farligt nära en NileCity sketch, men Pollaks publik verkar inte bry sig.

Bilden är obetalbar, men jag kan inte sno den av upphovsrättsskäl. Det är verkligen en glad och ledsen gubbe...

Han spottar ur sig påståenden och anekdoter, och mer än en gång hajar jag till och tänker: ”Men vänta nu ... vad SÄGER  han..!?”

Exempel: 

”Det är som med de mentalt störda på olika  sjukhus och så, som hittar på saker de blir störda av.”

Här blir det ett dilemma för mig när jag läser en sak som denna. Endera så har Pollack låtit bli att tänka på denna punkt, vad det är han säger. Eller så är han en strikt följare av någon slags karmalag - det är den sjukes fel att den sjuke är sjuk, och det bygger på händelser kanske i ett tidigare liv... För en kristen förståelse är detta väsenfrämmande!

I Pollaks världs finns inga psykopater, inga mytomaner, inga hustrumisshandlare, inga sadister, inga bedragare, inga fascister, inga pedofiler ...

Där finns bara offer.

Inga förövare.

Och människor som är kränkta, ledsna eller orättvist behandlade ska inte söka tröst eller upprättelse.

De ska blicka inåt. 

Välja glädje.

I "så som i himmelen" är nyckelrepliken "det finns ingen synd". Lite märkligt i en film med hustrumisshandel, mordförsök, otrohet m.m. Men visst. Dilemmat är ju då att den som gör ont blir en annan, en utomstående. Möjligheten tillupprättelse och förlåtelse är i princip borta. Så dem som Pollack talar till måste per automatik vara de hunsade, de slagna, de som är offer. För hans budskap är inte riktat till någon som i någon situation inte är ett offer.

Föredraget avslutas med att Pollak sätter på Queens ”I Want to Break Free” och ropar:

”Du skapar din egen verklighet!”

Då är det inte bara farligt nära Ricky Gervais rollkaraktär David Brent, när han håller ­föredrag i ”The Office”, och avslutar sitt föredrag med att spela ”Simply the Best”. 

Det ÄR The Office. 

Eller valfritt Amway-möte.

Verkligheten överträffar dikten. 

Än en gång.

Bloggtips

Fascinerande nog finns det läsare även av denna blogg. För dig som uppskattar det jag skriver, eller bara tycer att det är goja - passa på att läsa det kanske vassaste liket i bloggosfären - Ärkebiskop Cranmer (död 1556). Läsvärd utöver det vanliga, särskilt nu i valtider. Skriver på utrikiska, men är väl värd att lägga tid på.